Drivkrafter och utmaningar med processorientering

Vi har intervjuat Anders Ljungberg, VD för Trivector LogiQ som har närmare tre decenniers erfarenhet av att genomföra, motivera och förklara processorientering.

Anders, du har jobbat med processorientering i olika verksamheter, både inom privat och offentlig sektor och trots att de verksamheter du har jobbat med skiljer sig åt så har de valt att gå liknande vägar. Vad är deras gemensamma nämnare och vad är det som driver verksamheter till att bli processorienterade?

En stor drivkraft är att öka kundorienteringen, att göra kundens röst hörd i verksamheten så att den verkligen blir påverkad. Behovet att minska en stark funktionsorientering är en annan drivkraft. Många verksamheter ser ett ökat behov av att samarbeta bättre över organisatoriska gränser och därmed bryta ner silos. Ett ökat samarbete hör även ihop med den tredje drivkraften som är effektivisering.

Trycket från medarbetare ökar också. Människor vill känna sig engagerade på jobbet och känna att deras potential tas till vara på. Verksamheter går mot att vara allt mer medarbetarfokuserade och det är ytterligare en drivkraft.

En rad krav som snabbhet, ökad kundorientering, bättre medarbetarfokus och att ständigt kunna förändras krockar helt enkelt med den hierarkiska och traditionella organisationsstrukturen.

– Vad är de vanligaste utmaningarna man stöter på då man planerar och driver en processorientering?

Tradition. Att utmana traditioner och att släppa på sina revir och tankesätt.

Traditionellt sett mäts framgång inom det egna området. Exempelvis kan en verksamhets samtliga avdelningar uppnå sina respektive nyckeltal men ändå så visar sig kundtillfredsställelsen vara låg. De traditionella belöningssystemen och mätsystemen krockar med ett processorienterat arbetssätt. Ska man ta processorienteringen hela vägen gäller det att ändra på mätsystemen och det kan upplevas jobbigt.

En annan utmaning är att ta förändringsarbetet hela vägen. Det är lätt att beskriva möjligheterna och målbilden för en processorienterad verksamhet men det krävs desto mer av ledare och medarbetare att faktiskt driva verksamheten mot dessa mål och ta processorienteringen till en nivå där den gör skillnad.

– När man väl har bemästrat dessa utmaningar och jobbar processorienterat vilka nyttor kan man då se i verksamheten?

Genom att sätta värdeskapande aktiviteter i fokus och få alla att jobba tillsammans mot gemensamma mål så kan verksamheten uppnå en ökad kundtillfredsställelse och medarbetartillfredsställelse – och samtidigt bli mer effektiv och förändringsbenägen. Det låter som en broschyr men det är faktiskt det som händer vid en processorientering.

– Vad krävs av ledning och medarbetare för att driva processorientering?

I vissa fall krävs det mer av chefer än av medarbetare. Även i starkt funktionsorienterade verksamheter kan medarbetarna redan jobba någorlunda processorienterat medan cheferna är fast i sina silos. När man då implementerar ett processorienterat arbetssätt så känner medarbetarna redan igen sig i det, medan steget kan vara större för cheferna.

Överlag, likt vid all förändring så kan det vara svårt för både ledare och medarbetare att bryta sina vanor och traditioner. Men har man bara tålamod, tror på målet för förändringsresan och gör det tillsammans så ror man det i land.

Du har skrivit boken VÅGA VINN- Processorientering för alla* som handlar om hur man planerar och driver en processorientering och nu har du även utvecklat en kurs inom ämnet. Varför behövs denna kurs?

Processorientering är ett arbete som pågår idag, mer än vad det gjorde för ett decennium sen, men det sker ostrukturerat och i ett alldeles för lågt tempo. Kursen Processorientera verksamheten tillför struktur och gör att man förstår varför och hur man framgångsrik planerar och driver processorientering.

Det många inte vet är att man måste förstå och jobbar med processorientering från flera olika dimensioner för att lyckas skapa en helhet och driva förändringsarbetet ända in i mål. Kursen tar fasta på just detta – hur man driver processorientering olika dimensioner och på flera fronter för att skapa en helhet.

– Vad får man lära sig på kursen?

Kursen ger en god förståelse för processorienteringens olika dimensioner och hur man kan jobba med en helhet – från koncept och planering till att driva och genomföra processorientering. Sen kommer jag bjuda på en hel del inspiration och lära ut hur man motiverar processorientering inom den egna verksamheten.

Man får även kunskap och metoder för att mäta processmognad och definiera verksamhetens nuläge samt lär sig att identifiera behov och möjligheter för processorientering. Vi går även igenom vilka strukturer och roller som behövs för att skapa en processorienterad ledning och styrning.

– Om du får nämna tre saker som du vill att deltagarna ska ta med sig efter kursen vad skulle det vara?

Inspiration, lust att sätta igång och kunskap att faktiskt göra det.

Att utföra processorientering är faktiskt lättare än att prata om det. Jag hoppas man efter kursen känner att man faktiskt vet vad man ska göra när man återgår till sin verksamhet.

Mer information

Bild av Anders Ljungberg

Anders Ljungberg

Vd Trivector LogiQ, Styrelseordförande Trivector-gruppen

Kontakt ››
Dela med dina vänner

Relaterade inlägg

Inspiration

Stort intresse för processorientering
i offentlig sektor

Intresset för processorientering inom offentliga förvaltningar har aldrig varit större. Det sker en våg av satsningar och motiven är många och varierar. På Trivector LoigQ

Inspiration

I din organisation pågår processorientering – lär dig leda den!

Den utveckling som behövs och som ofta pågår, i din och andras organisationer, kan till stor del ses som processorientering. Ofta sker processorienteringen ostrukturerat och

Inspiration, Tips & idéer

8 framgångsfaktorer för processorientering

I de flesta verksamheter pågår någon form av processorientering. Det är inte alltid det kallas så, det är inte ens säkert att den pågående processorienteringen